Bokrecensioner

 

Boken Vantar – Fáhttsa Magdalenas första minnen

AvEbba-Sofia Vannar/NUORAT nr. 3 2010

 

Läsvärt om hur de hade det förr.

Vantar Fáhttsa Magdalenas första minnen handlar om hur viktigt det är att kunna uttrycka sig på sitt eget modersmål och känna trygghet och tillit till vuxna personer, att prata och bearbeta sin sorg. Magdalena berättar hur hennes första minnen präglat hennes personlighet och val av yrke. Bokens syfte är att visa att det aldrig är försent att läka skador från barndomen, om barnet har någon vuxen som ser och bejakar dennes grundläggande behov. Tillitsfulla relationer formar framtidstro i barnets perspektiv. Boken visar också Magdalenas envishet, hoppet lämnade henne aldrig … Som läsare får man följa Magdalenas år då hon börjar skolan, och lämnade hemmet, tryggheten och modersmålet samiska för att lära sig ett nytt språk – svenska. Bokens delar visar också på delar av Sverige, genom arbete och studier.

Det här är en bok jag kan rekommendera, vi unga samer får en bild hur det kan ha sett ut i skolan då och hur barnen behandlades under sin uppväxttid. Bokens titel Vantar – Fáhttsa belyser värme och kärlek. Jag ger boken betyget 5, en gripande livshistoria med mycket välgjorda beskrivningar som ger en tydlig bild av naturen, barndomens sorg och glädje. Tyckte även om samiska ord i boken.

 

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

 

Boken Vantar – Fáhttsa Magdalenas första minnen

Av Simon Wärme, lärare

 

Boken "Vantar – Fáhttsa - Magdalenas första minnen" är en tydlig, tragisk, men också charmig berättelse om livet uppe i Norrbotten i mitten av förra seklet. En av Sveriges fem minoriteter är i högsta grad involverade, den samiska.

 

Magdalenas kamp och resa genom livet fångade mig som läsare direkt och berättelsen i sig är unik. Språket i boken är ganska enkelt, från ett barns perspektv, och det finns flera samiska ord översatta i texten, lite kuriosa för dem som berörs och är språkintresserade. Boken är lättläst och pedagogisk skriven i sitt innehåll med sakkunskap om hur barn och unga hade det förr, men även kan ha det i våra dagar. Boken borde vara en självklar bok att delas ut iklassuppsättningar i grund- och gymnasieskolor när den samiska urbefolkningen lever på en så pass exklusiv och urålrdig skatt, sin kultur, som tyvärr alltför sällan når ut till en större bredd av vår befolkning. 

 

Majvor Massa Erikssons bok är en bra modell för hur förändringar och livsöden går till, från att vara barn då till att bli ungdom och sedan vuxen. Hon berör också diskriminering och förtryck som är viktiga problemområden i samhällets värdegrund och på så många olika sätt som möjligt bör belysas för att öka förståelse och acceptans. Innehållet i boken visar på ett tydligt sätt hur vuxna kan förebygga psykisk ohälsa och inspirera till att använda kulturer för att stärka självkänlsla och skapa identitet och med det framtida, lyckliga samhällsmedborgare oavsett ursprung.

 

Bokens tema, ett samiskt barns frigörelse, är något mycket aktuellt för ungdomar i dagens mångkulturella samhälle. Boken kan också mycket väl tillämpas för Sveriges flykting- och invandrarbarn i vårt mångkulturella samhälle, den skulle till och med kunna användas på högre nivåer av Svenska för Invandrare, SFI.
Vantar – Fáhttsa - Magdalenas första minnen är också en ypperlig vacker gåva.

 

Jag vill också starkt rekommendera läroboken "Våga Se – Kunna Handla" som Majvor skrev 1996. Den har hjälpt mig i mitt vardagliga arbete inom elevhälsovård. Den är lika aktuell idag som då och är ett bra komplement när det rör förebyggande arbete bland barn och unga. ^

 

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

 

Boken Vantar – Fáhttsa Magdalenas första minnen

Av Lars Rask Lektör BJT

 

Majvor Massa Eriksson, leg psykoterapeut, barn och familjeterapeut, har tidigare gett ut boken Våga Se – kunna Handla (1996, andra upplagan 1998) Hennes nya bok är en berättelse om en barnrik renskötarfamilj i nordligaste Sverige. Den börjar när huvudpersonen Magdalena är 4 år. Ömsint och stundom rörande berättas om renskötarfamiljen och om Magdalenas oftast smärtsamma barndom och tonårsupplevelser.

Randanmärkning: Boken borde ha korrekturlästs mer noggrant med avseende på språkbehandling.  

 

 

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

                               ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Författarens kommentar:

 

Om boken hade korrekturlästs, hade inte boken varit den här boken – då hade det varit en bok: Korrekturläst av svensk lektör. Den hade inte haft barnets formuleringar. Det är det som är poängen att visa det skrivna från ett barnperspektiv, ett barn som lever i två språk- bruk och världar. Nödvändigt och centralt har därför varit att boken skrevs utan korrekturläsning. Barnets modersmål försökte då förena och förstå sitt samiska ursprung i relation till det nya språket, svenska som hon tvingades att lära och därmed förlorade sitt modersmål. Hon har aldrig som vuxen lyckas fullt ut behärska båda. Det är bland annat det Vantar – Fáhttsa Magdalenas första minnen vill berätta och visas i texten.

 

Som barn och som vuxen har jag inom mig burit min identitet och mitt ursprung med stolthet tillsammans med talspråket, utan skriftspråk. Talspråket kunde ingen ta ifrån mig. Lärde mig bemästra båda språken, men fick som vuxen vidkännas skador i personligheten. Psykologiskt sett har jag aldrig kunnat tillgodogöra mig en fullvärdig språklära i mitt vuxna liv. Trots detta har jag skrivit en handbok/lärobok om betydelsen -att förebygga kräkningar från tidig ålder i ett barns liv. Min kliniska yrkesutövning i anslutning till akademisk profession med inriktningen, barn och familj har gett resultat till boken: Våga Se – Kunna Handla. Den är lika aktuell idag som 1996 när första upplagan gavs ut, andra upplaga 1998. 2010 med reviderad lagstiftning som rör barn och unga.

 

Min strävan har varit att barn med andra modersmål än svenska ska på ett självklart sätt få behålla sitt modersmål. Modersmålet - ursprunget bär barnet med självbevarelsedriftens hjälp till en stark bärande identitet. Då kan barnet bejaka förmågan för fruktbar inlärning av språk och nära sociala relationer med självbild och självkänslans hjälp. Den ökar med hänsyn till ålder och mognad om hon eller han möts med respekt och omtanke för den det är.

   Ett barn måste få vara lapp/same, finne, bosnier, turk, libanes, grek, iranier etcetera i sitt inre och kan ändå vara svensk medborgare i staten Sverige om man fortsätter bo här och följer landets lagar, värderingar och traditioner tillsammans, och i förhållande till sitt ursprung. 

   FN: s konvention om barnets rättigheter (1989) talar entydig i de fyra huvudprinciperna, artiklarna 2, 3, 6 och 12, även artiklarna 8 och 30 tillsammans med konventionens alla 54 artiklar. Dessa ska ses och sättas in i ett sammanhang med en helhetssyn på hela barnet: Barnets bästa med barnets behov ska sättas i första rummet. Om artiklarna tillämpas och får genomsyra konkreta praktiska handlingar som berör barn, kommer våra barn och unga få behålla sitt moders- ursprungsspråk vilket inte de samiska barnen har fått i och med koloniseringen i staten Sverige.

 

Överskottet sedan tryckkostnaden är betald av Boken Vantar – Fáhttsa Magdalenas första minnen kommer att gå till Sameföreningen Samer i Syds Barn och Ungas fond för återerövrande av språket.

Se, Information om Sameföreningen Samer i Syd   

 

Varrudagáj / Med vänliga hälsningar
Majvor Massa Eriksson

 

 

Háledit Consulting © 2011 • info@haledit.se

www.majvormassaeriksson.se